Tidigare idag har jag varit på årsmöte i en förening för synskadade, där jag åter ska vara lite aktiv och hålla studiecirkel för synskadade. Intressant och givande.
Häromdagen rotade jag bland mina påbörjade stickningar, hittade en påbörjad schal Mrs Barista, som legat några år. Tyckte den var så svår och knepig då, men det visade sig att det är den ju inte alls. Där ser man att då hade jag så mycket omkring mig, att jag inte kunde koncentrera mig på beskrivningen.
Man kan ju inte säga att det var roligt att upptäcka det. Utan det blev verkligen konkretiserat för mig att livet inte var så lätt då. Visst saknar jag min man, men hans liv var så jobbigt för honom och hans kropp var så utsliten.
Så här ser Mrs Barista av Pinneguri på Ravelry ut och den är väldigt rolig att sticka.
Idag måndag har vi lite mildare väder och det är nog lä på min uteplats, så det blir nog en sticke paus där om en stund.
1 kommentar:
Jag tror och hoppas det goa vädret kommer tillbaka snart. Just nu är det mycket tasstvätt efter varje promenad och jag längtar så efter torrt och varmare dagar.
Skicka en kommentar