Tja, vad ska man säga? Det är en strålande vacker dag, vårlik när man är inne, men ute blåser en riktigt vass nordanvind. Trots det har vi varit ute nästan två timmar, Miranda och jag, tur att jag har henne som tvingar ut mig. Det känns alltid så skönt när man kommer hem igen och man kan med gott samvete ta en espresso å plocka fram stickningen eller ett korsord.
Om en stund ska jag åka till veckans stickträff, trevlig avslut på helgen.
Min lilla ögonsten i skogen!!

Som sagt inifrån är det vårlikt ute, och de tidiga vårlökarna har kommit upp och i riktigt varma lägen har de börjat blomma.